onsdag 30 september 2009

Sudden

Har lagt skrillorna och klubban i städskrubben och det är inte med lite sorg man kommer sakna den där mannen.
Jag minns tillbaka till någon dag i Maj 1991.
En dag som aldrig kommer att raderas bort från mitt minne.

Jag var 12 bast och hade hittat min första kärlek.
Han hette Mats.
Min farsa fyllde 40 år denna dag och hade anordnat ett stort partaj i en gammal sliten klubblokal som han lånat av ett gammal fotbollslag som han lirat i.
Jag var tyvärr inte närvarande på farsans 40-årsdag.
Jo, jag var där fysiskt, men i hjärnan var jag nån helt annanstans.
Jag befann mig i himlen hoppandes på små pudermoln med en liten armborst och sköt små pilar genom små rosa hjärtan.
Men i själva verket satt jag egentligen i en liten skrubb med en gammal TV (En såndär med knappar på sidan). Jag satt själv där inne och skrek som en tok.
Utanför svängdörrarna i glas partajade det vuxna folket med tal och middagar och jag kunde nog inte riktigt fatta hur vuxen man behövde vara för att missa detta sportevenemang.
Kanske berodde det på min ringa ålder, men jag hade nog haft lite svårt att förstå även idag hur man skulle kunna missa det.
Sverige mot den stora röda maskinen.
VM-final.

Jag tror det var här, just i detta ögonblick jag blev lite småkär i en idrottsman för fösta gången.
Det har hänt senare också, senast var under fotbolls VM i Tyskland och då hette min kärlek Zinedine, men det är en annan sak.
Det var inte samma kärlek som jag kände 10 år senare när jag träffade min donna men någonstans där inne sa det klick just här.
Just i detta ögonblick.
Jag vet inte om den finska stämman gör att det infinner sig samma känsla idag, men ändå.


Dagen efter min flygtur med armborsten var det jag som var Mats Sundin när vi lirade innebandy på fritidsgården under lunchrasten.
– Jag är Mats Sundin, sa jag redan innan vi hann välja klubbor.
Jag minns att Edward också ville vara Mats Sundin, men det kunde ju inte vara två på samma plan. Han fick nog vara Jonas Berqkvist istället tror jag.

15 år senare.....

- Du Mats, när jag var liten så skulle jag alltid vara dig.
Det var nog inte rätt läge att dra denna historien för honom här eller öppna med den frasen, men känslorna fanns kvar. Långt därinne ploppade de upp igen och fick mitt hjärta att bulta lite extra snabbt. Visserligen var det lite brådis med pressläggning men det var nog inte av den anledningen som det bultade lite extra i kroppen.
Åsa, du behöver inte vara orolig, jämför det med ditt möte med Bon Jovi eller nåt....

måndag 28 september 2009

Dagens mail

...Går till datoraffären.

"ej!
Jag eter Daniel. ar ni möjligen ett " " som man kan köpa?

Supersöndag

Det var vad denna dagen kallades i dagens tidningar.
För mig började det inte så super när jag inte ens kunde hitta bilnyckeln.
Hur svårt kan det vara tänker jag, varför lägger jag den inte alltid på samma ställe?
Efter ett rejält röjande i halva huset så hittar Åsa den under en papperslapp i hallen.
Bra letat Daniel, verkligen.

Kl.14.30 Avpsark.
Enkel match. 3-1. Samma killar som stänkte in bollarna som sist. Lätt!
Fotbollen kan man alltid lita på. Den slutar alltid när den skall.Några Hammarbyare stökar till det på läktaren och det måste man ha bild på.
Blir försenad ändå.
Svisch svisch svisch.
Iväg med ett 20-tal bilder.
Oj då klockan har sprungit iväg.
Satan, handbollen har ju börjat.
Bort i bilen o dumpa några prylar. In i hallen bredvid fotbollsarenan.
Kl. 17.27. Handboll.
Tre minuter kvar av första halvlek.
Pang pang. Två anfall.
Iväg med bilderna i halvlek.
Det räcker inte med de där. In igen.
Fem minuter av andra halvlek.
Nu får det räcka.
Ingen tid att spilla. Jag skickar det från hockeyhallen. Gasen in der bottom.
Anländer 18.20.
Pressparkeringen är låst på hockeyarenan. Satan. Var skall jag nu stå?
Betalparkeringen...Den ligger ju långt åt skogen och är säkert full.
yes, jag hittar en parkering.
Ner med prylarna i väskan igen.
kl. 18.40 In på hockeyarenan.
Ner i hissen. fan, missade första perioden.
Skickar resten av handbollen.
In till nersläppet i andra.
Tredje perioden är slut. Inte matchen.
Förlängning.
Straffar.
Skicka bilder.
Pressutgången låst.
Jag kommer inte ut från arenan.
Tillbaka in i pressrummet.
- Vart fanken skall man gå ut nu då?
- Genom lastutgången.
- Tack. Hej då.

fredag 25 september 2009

En tur till Listerlandet

17.00
Kärran rullar på som den skall och Bosse packar upp 2 fina kanelsnäckor som han vänligt nog införskaffat på ett bageri innan vi lämnade stan.
-Kolla vad jag har köpt, säger han och jag slirar av vid första bästa mack. Jag fyller tanken och Bosse bjussar på kaffe.
Vi har nu kommit halvvägs och fyller på depån med kvällens första fika.
Kl. 18.30.
45 minuter kvar till matchstart. Vi intar dagens supé som idag och som så många andra dagar, består av korv med tillhörande bröd toppat med Ketchup och Senap.
Kl 19.15 Match.
Kl 21.00.
Det finns en liten skvätt java kvar i en gammal termos och även om någon påstår att kannelbullarna måste vara från förra säsongen, så hugger de flesta ändå in efter matchen.
Då är man hungrig som bara den och det finns bara bullar kvar att käka.

Tillställningen slutar utan att någon boll trasslat sig in i maskorna och även om de gulrandiga, och alla andra för den delen också, förstår att det nästa år skall trillas Allsvensk fotboll på denna arena så var det ändå ingen som riktigt vågade säga "nu korkar vi upp champagne!".
Dagens kamp slutade ju dessvärre 0-0.
Ett antiklimax, som en av tränarna uttryckte det.

Kl 22.30 Kvällssupé.
Korv på en närliggande bensinmack på vägen hem toppad med ketchup och senap.
Idag, liksom många andra dagar, har man fått i sig i princip allt som kostcirkeln har att erbjuda.
I alla fall från delen som innehåller korv, kanelbullar och korvbröd.

onsdag 16 september 2009

Handbollen rullar igång

Jag vet i sjutton hur många handbollsmatcher jag fotograferar per säsong och jag har aldrig ens räknat.
Imorgon är det dags för nummer ett för denna säsongen och när jag varit på ca 15 så brukar jag inte orka räkna längre.
En, två, ibland tre per vecka.
Så rullar det på fram till Mars ungefär.
Bild: Johan Pettersson.
Handbolls VM i tunisien 2005.

Jag skall inte sticka under stol med att det faktiskt är ganska behagligt att sitta där inne i hallen och mysa när det är snöstorm och kallt runt hallknuten, men när man närmar sig Mars är man så in h-e trött på de gula ljusrören och gympahallens svettdoft och man önskar bara innerligt att Allsvenskan skall kicka igång igen så att man får komma ut och vädra gröngräsets kritade linjer.
Bild: Här hittade jag en annan från Tunisien.
VM-Finalen mellan Spanien och Kroatien.

Idag var det hockey premiär.
Inte i Malmö ishall för där fotograferade vi tränare i handboll.
Men snart är det dags för hockeyn också här nere i Söder.
52 omgångar eller nåt. Varför spelar dem så mycket?
Hade det inte räckt med hälften egentligen?

Claes Hall var på plats i dag.
Jag också.
Jag ser ju riktigt glad ut.
Det blir jag glad av.
Men hur fan står jag egentligen?
Foto: Claes Hall

Tråkigt däremot att jag inte hann in till min danska kollega Jens Dresling som visade bilder från sina 25 år på Politiken.
Åk in och kolla någon dag.
Det skall jag göra.
Bilderna hänger uppe till den 6 Oktober.

tisdag 15 september 2009

Pippi Långstrump?

Wennman har gjort ett bra bildspel.
Lillgrabben kollar över axeln när bildspelet rullar.
Han pekar på skärmen och säger "Pippi långstrump!".
Jag ger honom lite Lego att leka med istället.
Foto: Magnus Wennman/Aftonbladet

torsdag 10 september 2009

"The man with the smile"

Min gamla polare, fotografiska kamrat, studiekompis och tillika gamla korridorkamrat Kristian Pedersen förärade ett besök på Vångavallens regniga arena under en avstickare från de Blekingska trakterna under gårdagskvällen.
Det var flera år man såg den där mannen och så, bara en kväll i September, så sitter han där bredvid på en halvtrasig pall i Trelleborg.
Det hade man ju aldrig gissat även om man skulle fått det som ett alternativ...

När jag träffade honom för första gången för ca tio år sedan så delade vi, och den långhåriga serben Dragan (som nu är korthårig), korridor i den härliga gamla hålan Gamleby i de småländska skogarna.
Vi pluggade foto på en flummig gestaltande linje och lärde oss allt om framkallningsvätskor, efterbelysingar, och pjatten och datten. Vad vi lärde oss hade vi egentligen ingen aning om, men tydligen ledde det till Trelleborg...
Vi brände skivor som värsta musikproducenterna (det var nytt då), och frågan är om vi inte pimplade vin varje kväll, men det där är ju en annan historia.
Nu hade Krille och en skrivare tutat ner ett 20-tal mil för att ta kort på en kille i det svenska U21-laget och när snubben blev utbytt så ansåg Krille att de inte fanns nån anledning att sitta kvar nere i regnet. Då var han klar och stack och drack kaffe på pressläktaren.
Krille gick under öknamnet "Mannen med leendet".
Vi undrade alltid varför.
Tydligen hade jag haft mycket att göra idag eftersom mitt enbenstativ låg hemma och vilade, och möjligen tittade på Sverige-Malta medan jag själv satt med ett tungt 600mm på axeln.
Lyckligtvis har jag precis köpt ny kamerväska.
Den funkar till mycket den där ThinkTanken.
Hade det inte funnits stolpar så hade det blivit mål här för övrigt.

onsdag 9 september 2009

Nils

Jag får ett MMS av Nils.
Han har just i denna morgonstund fält något som bokstavligen ser ut att vara Ten times the size of a human being och direkt hämtat från trilogin från Sagan om Ringen.
Människan i bakgrunden skall enligt utsago väga över 100 kilo.
Skulle man då kunna räkna ut vikten på monstret?

tisdag 8 september 2009

Naked for mayor?

Tyvärr hoppade han av racet men annars hade han nog gjort sig som en schysst borgmästare...
Sånt här händer aldrig i Sverige.
Kolla HÄR!
och så här skulle det tydligen gå till....

Och det HÄR gjorde ju MediaStorm för ett tag sen...

söndag 6 september 2009

Nytt pressrum

Mina danska kollegor Per och Anders stationerar sig i det nya pressrummet i Parken i Köpenhamn.
Det är förbluffande likt ett gammalt omklädningsrum och vi har bra med plats att hänga jackorna på, bredbandet fungerar, mackorna är goda och det finns läsk och kaffe.
Vill man ta en dusch så kan man göra det också.

Nästan som en tradtiton kan man säga, så stannar vi alltid och köper korv på macken på Kastrup innan vi åker över bron.
Det sitter alltid lika fint med en fransk Hot Dog på macken efter fotboll.
Den 10 Oktober är jag tillbaka här.
Då skulle pressrummet ligga nån annanstans.